Hej mormor! Jag hoppas att du har det bra där uppe i Uppsala. Det var så tråkigt att du inte kunde komma på midsommar, men vi förstår att resan blir för lång. Jag tänkte skriva och berätta om vad som hänt här hemma. Minns du att jag berättade om problemen med avloppet? Det där kluckandet och den unkna lukten som vi inte fick bort? Ja, det blev värre. Till slut ringde vi en firma som specialiserar sig på relining Uppsala och omnejd. Jag måste erkänna att jag var rädd. Tanken på ett stambyte har gett mig mardrömmar ända sedan vi flyttade in.
Teknikern som kom hette Roger. Han var lugn och förklarade allt på ett sätt som jag förstod. Han filmade rören med en liten kamera, och vi fick sitta och titta på skärmen. Det var som en skräckfilm, mormor. Sprickor, rost och en beläggning som såg ut som ett främmande landskap. Roger sa att det var dags att agera, men att vi hade tur – rören gick att rädda med relining. Inget stambyte. Jag kunde nästan inte tro det. Han förklarade att metoden går ut på att skapa ett nytt rör inuti det gamla. Som att stoppa en strumpa i röret som sedan härdas och blir hårt som stål. Inget rivande, inget grävande, inget damm. Vi beställde tid direkt. Relining Nacka har tydligen blivit jättepopulärt bland hans kunder, sa han. Jag förstår varför.
Veckan efter kom Roger tillbaka med sin kollega. De jobbade i två dagar. Första dagen spolade de rent rören. Det lät som ett jetplan, men det var över på några timmar. Andra dagen kom strumpan in. Jag satt i vardagsrummet och läste en bok medan de arbetade. När de var klara visade Roger filmen från efterinspektionen. Mormor, du skulle ha sett! Röret var som nytt. Slätt, blankt, utan en enda spricka. Jag bjöd på kaffe och kanelbullar. Roger tackade och sa att det var gott. Han sa också att garantin på arbetet är 10 år, och att rören förväntas hålla i minst 50 år till. 50 år! Det är längre än vad vi kommer att bo kvar, troligen. Relining Järfälla har han också många kunder i, sa han. Jag tror att han har rätt – det här är en metod som kommer att bli standard inom några år.
Nu när jag sitter här och skriver är avloppet tyst. Inget gurglande, ingen doft, inget stopp. Vattnet rinner undan direkt, som om det aldrig varit något fel. Det är en sådan lättnad, mormor. Jag hade inte förstått hur mycket stress det där avloppet orsakat mig förrän det var fixat. Varje gång jag spolade höll jag andan lite grann. Varje gång jag gick ner i källaren kände jag doften och fick en klump i magen. Nu är det borta. Precis som när man städar ur en garderob som man skjutit upp för länge – lättnaden är nästan överväldigande.
Jag önskar att du kunde komma och hälsa på snart. Då ska jag laga din favoritsoppa, och vi kan sitta i köket och prata om gamla tider. Inget avlopp kommer att störa oss. Och om du har några vänner i Uppsala, Nacka eller Järfälla som har liknande problem, tipsa dem gärna om relining. Jag lovar, de kommer att tacka dig. För det är inte roligt att gå omkring med en klump i magen. Det är inte roligt att hålla andan varje gång man spolar. Och det är absolut inte roligt att behöva riva upp sitt hem för ett stambyte. Det finns en bättre väg. Det har vi lärt oss den här sommaren. Stor kram från din dotterdotter. PS. Säg hej till katten från oss. DS.